Hammarby Sjö vid Bondegatans förlängning. Här låg Hammarby Roddförenings första båthus. Kanske tillhör någon av båtarna Bajens föregångare. Äldre bilden är från september 1892, den nya (tagen i stort sett på samma plats) är från april 2012. Foto: KARL EDVARD STENQUIST/BENJAMIN THORÉN. Gamla bilden från Stockholms Stadsmuseum/Stockholmskällan www.stockholmskallan.se

Schönthal, ordförande för roddsektionen till 1918.

Varje dag begås miljontals små och stora handlingar runt om oss. De flesta rätt betydelselösa.
  Idén till bildandet av en roddförening på Södermalm 1889 är en av de ganska små handlingar som fått inflytande över tusentals människor i långt över 100 år.
  Det är tveksamt om ingenjör Axel Robert Schönthal, verkmästare boende på Barnängtvärgränd 1, förstod vad han satte igång när han tog initiativet till Hammarby Roddförening den 10 april 1889.
  Att det sällskap, som i organiserad form flöt fram på Hammarby Sjö, skulle förändras och utvecklas till en idrottsförening som i framtiden skulle dominera och leda många sporter i framtiden, och bli älskat långt utanför Södermalms gränser.
  Herr Schönthal var inte ensam om att starta föreningen. Bland övriga medlemmar fanns kamrer Lagergren, vävmästare Hjalmar Löfgren samt herrarna A Sundqvist, C Sahlberg och A Lundblad. Men han var förmodligen drivande i att starta en roddförening. Redan 1884 hade han arrangerat roddtävlingar för fabriksarbetarna runt Hammarby sjö.
  Faktum är att Schönthal redan 1883 var cox i en fyra som Stockholms Roddförening skickade till en tävling i Oslo, där man deltog, och vann, i den första skandinaviska kapprodden.
  Tävlingsbåtarna som användes inom rodden kostade en hel del. Mellan 450 och 500 kronor gick en båt loss på. Det var nästan dubbelt så mycket som föreningen omsatte på ett helt år. Därför byggde man sina egna båtar.
  1887 byggdes den första s k Hammarbygiggen, en cirka nio meter lång båt som var bredare och klumpigare än de fabriksbyggda tävlingsbåtarna.

Var och när bildades Hammarby Roddförening?

Exakt var Hammarby bildades, och om det verkligen var den 10 april, finns det vissa frågetecken kring. Detta för att de första årens protokoll har gått förlorade.
  Vad som talar för att det var den 10 april och inte i någon annan månad är att årsmötet 1890 ägde rum påskdagen den 6 april enligt annons i DN. I annonsen står det att mötet ska hållas ”å vanligt ställe”. Just den formuleringen dyker upp i flera tidningsannonser inför olika möten i föreningen. Stormötet den 3 augusti 1890 refereras i Svenska Dagbladet. Där sägs att mötet skedde ”å sin lokal vid Barnängen”.
  Det talar starkt för att även bildandet skedde i denna lokal. Schönthal och hans vänner hade ju i flera år arrangerat roddtävlingar och man kan gissa att han ordnat någonstans att hålla till långt innan det formella bildandet av Hammarby Roddklubb.
  Hifhistoria tror att Hammarby Roddklubb, med största sannolikhet, bildades Innanför något av fönstren i de två huslängorna vid Tegelviksgatan den 10 april 1889.

Ur Svenska Dagbladet 1889:

Under åtskilliga år förut har roddföreningen anställts å Hammarby sjö af för denna idrott intresserade, men först i år i juli månad hafva dessa semmanslutit sig och bildat Hammarby roddförening.
Denna förening har säkert icke sitt motstycke i vårt land däruti att flera af föreningens kapproddbåtar äro BYGGDA AF RODDARNA SJELFVA. Att döma af årets täfling synes Hammarby Roddförening gå en vacker framtid till mötes.

  Under åren som följde hade Hammarby svårt att hitta tävlingar som tillät ”fattigmansbåten” och det har till och med talats om ren diskriminering från klubbar som hade råd med ”riktiga” roddbåtar.
  Även om Hammarbys första regelrätta regatta hade premiär 1894 så anordnade föreningen roddtävlingar på Hammarby sjö redan första året.
  Den 25 augusti arrangerade Hammarby en kapprodd där 22 båtar anmälde sig i fem olika avdelningar. Och ”täfvlingen visade ganska vackert resultat”, menade Stockholmsskildraren Claës Lundin i Nya Stockholm. Rodden hade utvecklats: ”De först uppträdande klumpiga och tungrodda har utbytts mot smidiga och lättrodda, och roddsättet är äfven ett helt annat.”
  Varför blev då Hammarbys klubbsymbol grön och vit? Och varför är det tre gröna och fyra vita ränder i flaggan?
  Jo, i Stockholm fanns vid den här tiden två roddklubbar, Stockholms Roddförening och Mälaröroddarna. Stockholm hade en vit flagga med två blå ränder och Mälaröroddarna en med två röda ränder.
  Efter något funderande beslutade man sig för att grönt var en bra färg. Problemet var bara att Göteborgs Roddförening redan gick i grönvitt. Men då göteborgarna, liksom de andra stockholmsklubbarna, hade två färgade ränder, så bestämde sig Hammarby för att lägga till en rand.

Om A. R. Schönthal

Axel Robert Schönthal föddes i Norrköping 12 juni 1858 som son till rabbinen Moses Moritz Schönthal. Innan han som 20-åring var bosatt på Södermalm i Stockholm, hade han studerat en period i England. Det var troligtvis där hans intresse för rodd väcktes.
  Första gången som Axel Robert Schönthal omnämns i pressen i roddsammanhang var i augusti 1882 då han rodde i en fyra under ledning av Fr. Zethraeus i en tävling på Djurgårdsbrunnsviken anordnad av Stockholms Roddförening. Året efter var han, som tidigare nämnts, styrman i en regatta i Oslo med i stora delar samma besättning.
  Men efter dessa tävlingar så handlar rapporteringen i pressen där Schönthal figurerar, enbart om hans insatser som arrangör av tävlingar.
  Den 25 augusti 1884 anordnade han tävlingar på Hammarby sjö för lustbåtar för 1, 2 och 4 roddare. Enligt Dagens Nyheter ansågs tävlingen lyckad och att det huvudsakligen var ingenjör Schönthal som låg bakom.
  Varje sommar fram till det att Hammarby Roddförening formellt bildades, arrangerade Axel Robert Schönthal tävlingar i vattnet utanför arbetsplatsen Barnängen. I texter och prislistor framgår det att de som, förutom Schönthal själv, ställde upp i roddtävlingarna i flera fall var samma personer som senare skulle ingå i roddföreningen. A Sundqvist vann t ex pris vid tävlingarna 1886 och A Lundblad gjorde likaså 1887. Vid tävlingarna 2 september 1888, ett drygt halvår innan Hammarby Roddförening skulle bildas, var det så många blivande Hammarbyroddare som deltog att man med fog kan anta att föreningen bara formellt bildades i april 1889 och att man i praktiken funnits redan något eller några år tidigare.
  Om den här tävlingen kan man tillägga att det kostade tre kronor att anmäla en fyrmannabåt, 1.50 för en dubbel och en krona för en singelsculler. 28 båtar totalt deltog och man startade vid Fanny udde medan målbojarna fanns vid Hammarbytull. I sjön fanns åskådarbåtar samt två båtar där en arbetaremusikkår spelade musik och i två ekor "bemannade med negrer och clowns framkallade den ena skrattsalvan efter den andra".

Skrivet om Hammarby

De första åren Axel Robert Schönthal skriver i Hammarbybladet 2/1922.

Rodd

Södagen den 25 augusti anordnade Hammarby kapprodd på Hammarby sjö mellan en-, två, och fyramansinriggade båtar, samt lustbåtar.
Banan var en engelsk mil och gick från Fanny udde till Hammarby tull.
En stor samling åskådare följde tävlingarna från stränderna och från hundratals båtar på Hammarby sjö.

Hammarby Roddförenings kapprodd 890825

2-årade inriggade kapproddbåtar

1. O Andersson, A Larsson (silverpokal)
2. K Svensson, A Svensson (silverpokal)
3. G Kallmér, H Andersson (silverbägare)

4-årade lustbåtar

1. A Sundqvist (pokal)
2. F Juhlberg (pokal)
3. F Åström (bägare)

Singel utan styrman

1. A Gustafsson (klocka)
2. A Sundqvist (pokal)
3. Carl Åhlström (bägare)

2-årade lustbåtar

1. K Strömvall (pokal)
2. T Gustafsson (pokal)
3. F Bjurström (bägare)

4-årade inriggade kapproddbåtar

1. A Sallberg, A Åberg, A Yström, A Lundblad (stor pokal)
2. H Domnerius, O Andersson, A Larsson, Carl Åhlström (stor pokal)
3. A Hultqvist, G Kallmér, Hj Karlsson, H Andersson (stor pokal)
4. A Jonsson, I Martinson, A Svensson, K Svensson (bägare)

1889

Till föreningens 85-årsdag gavs en liten skrift ritad av Börje Dorch och författad av Sten R ”Stabben” Ahlner ut. Bild hämtad från borjedorch.se.

Annons inför Hammarbys regatta i augusti.

Samtida karta över Barnängen. Förmodligen låg roddklubbens lokaler i någon av de två huskropparna till höger om Barnängens huvudbyggnad, då de innehöll musik- och gymnastiksal samt lärosal.

Hammarbylunds gård vid den här tiden. Den låg där Folksamhuset ligger idag och den beskurna målningen av Willhelm Behm visar bland annat det område som senare blev Kanalplan. Längst till vänster syns Blecktornet.